För skrivandets skull

Jag brukade skriva. Jag brukade skriva ganska mycket. Tiden innan internet kom till byn brukade jag långa och sena kvällar med att sitta vid min atari och mata ner mina tankar i text. Någonstans bland mina disketter finns det en fylld med texter som jag skrev för 20 år sedan. Innehållet är nog föga underhållande och kvalitén på texten lär vara plågsamt dålig,  full av felstavade ord och särskrivningar. Fast jag skrev.

När jag skaffade min första hemsida flyttade jag över skrivandet dit. Skrev gjorde jag mest för mig själv, att andra skulle tycka det var intressant att läsa var inget jag brydde mig om.  Men jag skrev ändå. Skrev jag för skrivandets skull?

Idag skriver jag knappt längre.

Jag vill. Ofta. Men jag har svårt att bara skriva för mig själv längre. Prestationsångesten sätter in långt innan första ordet formulerats i mitt huvud och allt slutar i ingenting. Vad ska jag skriva om? Vad kan folk vilja läsa? Varför gör jag det? Kan jag inte bara skriva för mig själv längre?

När jag skaffade den här domänen hade jag inga planer alls på vad det skulle bli av den, men efter ett tag formulerades en plan i mitt huvud. En blog för reflektion och sånt som händer. Allt som jag kunde skriva om på micke.cc innan. Före tankarna på att jag måste göra min sida för någon annan än mig själv. Den här bloggen är det nästan ingen som känner till, så än finns inget ok av borde och måste på mina axlar. Kanske är det så det borde vara.

Att skriva off-line som jag brukade göra innan on-line var uppfunnet klarar jag inte av. Motivationen att skriva mer än ett par stycket av slumpmässiga tankar försvinner med första bästa pling i inboxen eller poke på facebook.

Erfarenheten säger mig att det här inlägget inte kommer att bli det startskott jag skulle behöva, men det går ju alltid drömma. Att skriva ner sina drömmar kanske också räknas.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *